Nu är det klart vilka spelare från Team Property BB2 som kommer representera organisationen på EsportSM Norrköping samt Svenska e-sportcupen i Västerås. Till EsportSM kvalade Buffy, Snuffe, Jrayc, RunA och SjoW och till Svenska e-sportcupen kvalade Cytoplasm och Hobbe. Som ni kan se kommer vi tävla på 2 events under 1 dag och givetvis hoppas vi att ni följer oss under denna dag av Starcraft 2, Team Property fighting!

Om man inte bor i Stockholm är det inte så stor chans att du stöter på en barcraft i Sverige. Om du bor i en mindre stad än Karlstad kanske det inte ens finns ett internet café. Den största delen av Sverige har faktiskt inte så jättemycket e-sport att erbjuda. För många kanske det inte finns någon att dela sin hobby med. Det vill man ju göra något åt!

Storstadsbon
I en större stad med mycket människor finns det stor potential men det finns också en risk att det just därför finns någon som redan startat upp någonting. Det gör väl inte så mycket i sig, då finns det ju e-sport du själv kan njuta av, men om man ska göra något nytt som man saknar kanske det finns folk som redan är stammisar någon annanstans. Men om du saknar ett ställe att gå till för att spela arkadspel finns det förmodligen någon annan i storstaden som gör det med. Med det menar jag att marknaden finns för dig, starta en egen arkadhall, be om att dina lokala internet cafén hostar turneringar själva eller leta efter människor som känner som du och bygg intresset till de inte kan säga nej längre.

Stadsbon
Majoriteten utav Sveriges befolkning bor faktiskt inte i storstäder. Om du bor i en mindre stad kanske det inte finns lika mycket människor som bor där men än större möjlighet att utveckla e-sporten där som du vill det. I en vanlig stad i Sverige finns det oftast ingen barcraft. Tråkigt tycker jag och alla kanske inte kan starta det heller. Men det måste inte börja i en hyrd lokal designad som bar, varför inte bjuda hem folk att se på MLG och se vart det leder? Håll en turnering i någons källare!

Småstäder/landsbygden
Jag tror det är svårt att etablera e-sport på landet, alla får åka långt för att komma dit, men småstäder är ju Sverige bara fyllt av och där kanske det är lättare. Så om du bor på landet kanske bil är det enda svaret för att bygga e-sporten och sen fokusera på det jag redan nämnt. Ha ett eget event, visa upp olika spel, bestäm med andra intresserade att ta sig in till närmsta stad med barcraft eller internet café och var där hela dagen.

Det är alltså så pass enkelt att bara höra sig för bland folk vad man skulle vilja göra e-sportsmässigt för att sedan tillsammans göra det. Det kanske inte är säkert att det finns många intresserade eller människor så finns det bara människor äldre än dig, då tycker jag mest man ska göra det man kan även om man bara är två för tillslut är man tre och sen är man 40 helt plötsligt. Det är bara en hobby och den är enkel att utföra, själva spelandet går ju att göra i sitt eget hem. Sitt inte och vänta på att någon ska dela ditt intresse, leta upp människorna själv, gör din hobby till en gemenskap!

Skribent Klara ”Art” Joelsson

Birdie #21, 2011.
Det är nu tredje året i rad som Team Property befinner sig på Birdie i Uppsala för Birdie. I vanlig ordning hålls LANet i Allianshallen, Rapsgatan 8. Vår första representant från laget på Birdie var Hannes”Vandroy” Karlbom på Birdie 21. Sedan året innan då Birdie fortfarande höll turnering i Brood War stod Vandroy som mästare. Året efter, 2011, tog Starcraft 2 över och då korades även en ny mästare, Cytoplasm.

Birdie #22 2012.
Året efter var det dags att höja ribban för Team Property. Miniraser, som nu spelar i Fnatic, kom hem till mig dagen innan eventet startade och dagen därpå hämtade vi upp Bobson för att till sist anlända i Uppsala.
Under Birdie 22 blev det tyvärr ingen pallplats men både Miniraser och Bobson lämnade eventet med bra nya erfarenheter och starkt mindset inför Dreamhack Summer!

Birdie 23, 2013.
Så nu är vi äntligen här igen. Allianshallen känns likadan och det är inte mycket som har ändrats med Birdie och dess koncept. Detta är andra gången jag besöker Birdie och jag måste säga att man trivs bra här. De ansvariga har verkligen lyckats skapa en mix av den klassiska känslan som bara kommer på LAN hemma. Det verkliga lyftet för detta år är prispotten för e-sporten. Birdie presenterar nu en prispott som totalt ligger på 51000 kr. Detta är då inte inräknad all utrustning som finns att vinna!

Från vänster. RunA, SjoW och Pedram

För att återgå lite till summeringen av dag ett. Den blev tyvärr rätt rörig mot slutet på grund av att musiken var väldigt hög i den hallen våra spelare befann sig i. Detta ställde då till problem för kvalet till Svecup som spelades just då.
Annars har Birdie varit ett bra event såhär långt. Crew tar otroligt bra hand om oss. Vi har blivit omplacerade så vi nu sitter i mer tyst sal så inget kommer att störa våra spelare. Allt ser riktigt bra ut för dag två och vi hoppas att våra spelare visar sitt bästa spel!

Petter “Teodice” Sten

Starcraft 2 1 on 1 HotS by Steelseries
1st 10 000 SEK + 2 000 SEK värde i Gaminggear från steelseries
2nd 2 000 SEK + Gaminggear för 2 500 SEK
3rd Gaminggear för 2 500 SEK

Under de kommande dagarna kommer vi liverapportera direkt från Birdie så följ våra spelares kamp mot de andra i Starcraft 2!

Det jag känner att jag förstår i hans uttalande är att han inte behöver står för våldtäkt precis som att vissa menar att Valve förmodligen inte står för våld, ”Rape” är bara ett ord. Om ”Rape” själv tycker att det inte är så illa finns det ju inget man kan göra för att han ska byta namn förrän Sveroks utredning angående om man ska bannlysa vissa smeknamn gått igenom och det tycker jag är synd. För hur mycket jag än förstår att ”Rape” själv inte oroar sig speciellt mycket över det han kallar ”bara ett ord” är det inte inte riktigt så enkelt.

Daniel ”Rape” Börzsönyi – bild från Rakaka.se

Generellt så får man ju vid första anblick av ordet en ganska negativ attityd till vad det är som pågår, ”’Rape’, tycker han det är kul eller?” Det är helt enkelt provocerande att döpa sig till ”Rape”. Att han inte stöttar våldtäckt är ju såklart positivt men det är ju bara helt enkelt onödigt att kalla sig det.

Något som kanske egentligen inte ligger på hans axlar är väl också att andra människor med stor risk känner obehag inför att uttala sig om hur bra alternativt dålig ”Rape” var på en turnering om mannen eller kvinnan själv har blivit utsatt för ett övergrepp.

Vad gör det dessutom för e-sport scenen med sådana här namn? Generellt är ju inte nicknames något problem och att gå över till att alla har sina efternamn bara för en incident känns som att ta problemet lite långt, i alla fall för tillfället. Det kanske känns mer seriöst med en match mellan Joelsson och Lucchesi än ”Art” och ”NaNiwa” men skillnaden kanske inte är enorm. Det finns ingen vuxen människa utanför e-sportscenen som kommer att låta sina barn kolla på en final med en person som kallar sig ”Rape”.

Men det är en ganska bred diskussion där det finns väldigt mycket att ta upp. Är det okej att heta ”Killer”? Kan man ha lag som heter ”Slayers”? Det går också att diskutera. Ska man börja banna namn lär ju ”Killer” också försvinna, annars är det faktiskt rätt så orättvist.

Det känns rätt ignorant att inte förstå att det kan göra människor upprörda och just därför känns det som att hela grejen handlar om provokation, varför vill man ens heta ”Rape”, känns det överhuvudtaget seriöst eller moget? Jag tycker inte att man ska runt och trycka sin egen moral på andra, ”Du får inte heta sådana där groteska saker!”, men jag tycker att man måste förstå att man skapar provokation, upprördhet och att du ger dig själv och ditt lag ett ganska dåligt rykte direkt från start.

Skribent – Klara ”Art” Joelsson

 
När man kommer fram till turneringen efter en veckas hype så lägger sig lite grann, man andas och tänker ”Äh, det är ju bara Starcraft” men när den första matchen väl kommit igång, då är det inte ”bara” Starcraft längre. Nu när man är hemma igen så är det lite som att vakna från en dröm. Alla känslor och tankar är rätt långt borta fastän de finns där inne i en och man vet inte riktigt vad som hände, jag kan tänka mig hur pro-spelarna känner, speciellt om man kommer långt i turneringen.

Jag tyckte eventet var sig likt förra året, den enda stora skillnaden jag stötte på var att man var tvungen att vara över 18 för att få sitta på parkett p.g.a. att det i år fanns en bar i närheten av scenen. Annars var sig DreamHack likt! Mycket folk, mycket kö och mycket vänta. Det kanske låter tråkigt men det är inte som det låter. Mycket folk är bara positivt, kö beror på att det är en liten kiosk och mycket vänta… ja, det är tydligen svårt att hålla schemat. Det förvånar mig varje år att schemat är så tight men det är ju uppenbart svårt att beräkna.

Det som var roligare i år var att träffa lite fler roliga människor än förra gången. Nej, jag fick inte träffa ThorZaIN och men det var faktiskt första gången av alla DreamHack event jag inte gjorde det, synd. Men! Jag fick träffa Hellspawn och Ina Bäckström igen, möta nya människor från Team Property och för att inte tala om att gå på fan meeting och träffa TLO, NaNiwa, Mana och White-ra! White-ra var förvisso den enda jag pratade med mer eller mindre. Han mindes att vi hade twittrat ihop. Glad tjej.

Den lilla sneak-peaken man fick av att kolla in i VIP-loungen, eller green room som de också kallade det, var också kul såklart. Kika in och se alla spelandes. Vanligen på DreamHack Open kan man första dagen gå omkring vid spelarna där de sitter men gör man det till en VIP-plats blir det lite mer mystiskt direkt, man vill kika, peta och smyga in. Det var spännande på ett barnsligt sätt.

Det var också riktigt, riktigt bra final i år. Enda från runt 21-tiden fram till finalernas slut fick vi se många riktigt bra matcher från HerO, Jaedong, NaNiwa, Leenock m.fl. I finalen var det väldigt jämnt mellan Leenock och NaNiwa där Leenock tillslut vann trots att NaNiwa hade publiken på sin sida. Och då menar jag verkligen publiken på sin sida. I alla matcher så applåderades det såklart och man hör lite hejarop här.. några där. Men match för match ökar ropen och applåderna blir högre i takt med att matcherna blir allt bättre. Väl i final kan ni bara tänka hur det låter, jag kunde knappt höra mina egna tankar. Jag vet inte hur många sekunder under finalen det var tyst men det kan inte ha varit många.

Leenock – Bild från gosugamers.net

NaNiwa hade innan sagt att han var otroligt glad över att bara komma till semifinal och jag tror honom, att han var i final var stort, men det syntes och märktes långa vägar att han var besviken på att han inte tog finalen. Det var så nära men ändå så lång bort.

Nu är det dags igen! Nanwa kammade hem den stora kakan förra gången och nu är det er tur! Likt föregående delifnal är det fyra platser som gäller! De två bästa spelarna går vidare till delfinalen i Västerås lördagen den 25e Maj.

Datum & registrering Onlinekval:

2/5: http://svecup.binarybeast.com/xSC21304227

9/5: http://svecup.binarybeast.com/xSC21304226

Kvalen startar 19.00 och anmälningen stänger 18.45 så våra admins får tid att göra  brackets och se till att allt stämmer i tid. Bäst av tre fram till semifinal är formatet och därifrån spela bäst av 5 i de två avgörande semifinalerna.

Vem som kommer möta vem i Västerås avgörs efter att båda kvalen spelats. De fyra spelarna lottas ut och meddelas i god tid innan eventet för att kunna förbereda sig så mycket som möjligt!

Kanalen som gäller under kvalen är Svecup på Battlenet.

Se till att följa Svenska Esportcupen på Twitter och Facebook för att hålla er uppdaterade om ändringar och nyheter!

Jag tror det är många som drömmer om att bli något, självklart har vi alla drömmar, och om du befinner dig på den här sidan kanske just du har drömmar om att bli känd inom e-sport. Varken du vill bli caster, host, spelare eller något helt annat kanske drömmen känns utom räckhåll men om du bara lägger ned lite tid på din fritid ska du se att det faktiskt tar sig framåt. Men hur? Låt mig ge dig några tips.

Jag tror att om man vinklar sin vardag åt det håll man vill så mycket man kan, vare sig det är arbetsliv eller fritid, tror jag att man kan ha ett ”vanligt” jobb om man vill eller kasta sig ut i drömjobbet om man vill det. Om du är lite yngre, så pass att du snart väljer gymnasium, fundera på hur du kan rikta dina studier till det du vill göra. Läs en linje som inriktar sig på IT, journalistik eller media! Om du snart ska in på högskolan kan du istället lägga till liknande såndana kurser som utvecklar dig inom samma områden. Det kan vara att ta kurser i ämnet eller att inrikta det programmet man läser mot t.ex. medialärare om man vill bli lärare. Det som är bra när man pluggar är att man kan vinkla det enkelt åt lite olika håll så att man kan bestämma sig senare i livet och inte känna att man har valt helt fel. Om du redan har ett jobb kanske det är svårt att som ekonom att anpassa sitt jobb efter något helt annat. Men om man vill jobba som fotograf för DreamHack, varför inte ställa upp som fotograf till ditt företags hemsida?

Det är inte så enkelt som att ta första avfarten till drömjobbet

Men det handlar också om att engagera sig på fritiden. Om du inte lägger ned tid på att faktiskt försöka ta dig dit du vill kommer du inte komma någonstans bara för att du inte bara blir bättre på att fota, intervjua eller vad det kan vara utan även syns på platser där du vill synas. Om det handlar om att starta en egen blogg, casta på fritiden eller försöka hitta ett lag så är det en bra start även om du kanske bara gör det ”på skoj”. Ju mer du syns och ju mer du gör saker för företag eller lag som är inriktade på det du vill så kommer du att komma närmare din dröm hela tiden. Om det inte finns företag som gör det du vill göra, starta ett själv och gör det du vill och försök att med tiden expandera det.

Om du verkligen vill bli något, vara bra på något eller jobba med precis det du vill, vad det än handlar om i hela världen, måste du förstå att du kommer att behöva lägga ned tid på det. Det räcker inte med att läsa om hur man ska vara inför en kamera för att få 100 000 visningar på YouTube, det är så mycket mer än det. Att vara bra på något är inte enkelt, du kommer att behöva göra om samma sak tusentals gånger och i början kommer ingen att bry sig. Om du inte tycker att det är kul att göra det du gör då kanske du dock är på fel spår. Om det inte spelade någon roll att ingen kollade på dina videos utan du gjorde det för att det var kul, då har du hittat rätt. Vissa tycker det är svårt att hitta rätt och om du inte kommit till det skedet där du vet vad du vill göra är mitt bästa tips då bara att testa. Testa en miljon saker tills du hittar det du vill hålla på med för då kommer det sjutton att  vara kul också!

Skribent – Klara “Art” Joelsson

För andra året irad går DreamHack Open av stapeln den 26e april. Det börjar alltså bli dags att tagga ordentligt nu, det är inte långt kvar! Om du bor utanför räckvidd att ta dig in till Stockholm kommer du säkert sitta bänkad framför datorn. Men om du bor inom en okej radie för att åka till Stockholm och se allting live, gör det!

Det börjar oftast med att man tidigt får lämna huset om man ska vara framme vid 11-tiden på lördagen. Ju tidigare man får gå upp ju mer nu-ska-vi-ut-och-resa-känsla får jag. Man ska ha gått och lagt sig i tid men man ska ändå vara lite trött när man åker iväg. Helst ska man inte köra och helst ska man luta sig mot bilfönstret och bara längta till att komma fram.

Från Västerås tar det ungefär en timme att åka till Stockholms gräns men så ovan förare som min pojkvän ännu är, eller i alla fall var för ett år sedan, och så ovana Stockholmsbesökare med så tar det ett tag innan vi kommer fram till Globen. Resan fram till gränsen är alltid rolig och pratig men efter gränsen fram till Globen hinner vi alla skrika ”Vänster… nej höger!” ett antal gånger.

Eftersom jag så sällan är i Stockholm är det alltid kul att komma till en ny stad. Att vara på ett event i en annan stad blir lite mer… taggande än att vara i sin hemstad. Är man i Västerås hinner man åka hem emellan matcher, man vet vart man ska äta och allt är nästan som normalt. Men när man är i en ”ny” stad så kopplar man liksom eventet med platsen vilket gör det till en bättre upplevelse och ett bättre minne.

Foto: Helena Kristiansson

Själva eventet är också bara så himla kul. Det man ser på en stream är ju det man är ute efter, Starcraft! Men man får liksom Starcraft plus allting på sidan. Senaste gången vi var där var knappt ”Heart of the Swarm”-betan ute men vi var ju först på plats att testa det såklart, tack DreamHack! Det blir Starcraft, människor, skratt, intervjuer och allt som man kan räkna ihop att man vill uppleva på en och samma dag… i alla fall nästan.

Det är också så kul hur man träffar fler och fler människor för varje gång man är där. Man stöter på folk som man twittrat med, nu kommer jag möta människor från Team Property för första gången, man ser och kanske pratar med någon spelare, Hellspawn, ja, listan bara fortsätter!

Men allra roligast är ju såklart att kolla på Starcraft, det är ju därför man är där. Att vänta mellan matcherna är faktiskt tråkigt! Pratar med en person här, köper något på ICA där… men man vill att det ska rulla på. Pauserna är bra för det är så många timmar som man hinner kolla på Starcraft att man nästan blir snurrig över vilken match som var  vilken men ändå vill man att det ska fortsätta. Har man sina favoritspelare kvar länge är det ännu mer spännande inför varje match!

Det är en rolig upplevelse som är värd för alla att testa på. Det kanske kan kännas lite jobbigt att åka från Norrlands topp för att kolla på Starcraft när man kan göra det gratis hemma men om man är många som kan dela på bensinpengar och om man kan sova över och ta ledigt, då tycker jag fortfarande att det är värt det. Det jag vill säga är egentligen bara åk dit och för er som redan är där, vi ses!

Skrivet av Klara “Art” Joelsson – skribent